Gustaf Theodor Wallén kom under senare delen av 1800-talet fram som en talangfull konstnär och fick därigenom möjligheten att studera konst utomlands. Detta mycket tack vare den kungliga medalj han tilldelades för sin oljemålning ”Havsstrand vid Kivik” 1887.
Under de följande åren reste han i Tyskland, Nederländerna Belgien, Spanien, Nordafrika, Italien och Frankrike för att utbilda sig. Han ställde flera gånger ut vid Parissalongen och motiven var då ofta folklivsmotiv.
Efter studieåren återvände Wallén till Sverige och slutligen hamnade han i Dalarna och Leksand. En fotvandring under ungdomsåren uppför Dalälven och hela vägen in i Norge hade satt spår och vid sekelskiftet bosatte han sig Leksand. Kring Leksand fanns då en konstnärskrets med Gustaf Ankarcrona som centralgestalt och han kom på kort tid in i gruppen. I Leksand byggde han 1908 – 1912 konstnärshemmet Högstugan i två våningar av rundtimmer. Inredningsdetaljerna snidade han själv.
Strax före sin död, på sin 87-årsdag, donerade Wallén sitt hem och ateljé i Leksand och lade därmed grunden till Hantverkets Folkhögskola (numera Leksands folkhögskola). Huset förvaltas av Stiftelsen Walléngården. Dessutom donerade han en större kontantsumma till Wallénstiftelsen för att främja ungdomens studier i hantverk och konsthantverk.
Walléns konst hänger idag bland annat på Nationalmuseum i Stockholm, Dalarnas museum och Lyons museum.